Kronan har fallit under finanskrisen. Just nu kostar en dollar 8,24 kr och en euro 10,33. Är detta oroande. Inte alls! Som den lysande Martin Wolf konstaterade i onsdagens Financial Times: ”The reason for having a floating exchange rate is that it should float.” Sverige har, liksom Storbritannien valt att behålla sin egen valuta  just för att ha en effektiv anpassningsmekanism vid ekonomiska kriser. Nu faller pundet och kronan och Martin Wolf påpekar det självklara: ”The fall in the pound is not the problem; it is the solution.”

På samma sätt är det i Sverige. Kronfallet är inte problemet utan lösningen. I ett land där personvagnsindustrins överlevnad är hotad och därmed ett enormt underleverantörssystem, ett land där stora delar av den tunga verkstadsindustrin öser ut varsel, där är en anpassning av konkurrenskraften till ett nytt läge nödvändig.

Den är på väg, men våra politiska propagandister vill lura i svenska folket något helt annat. De säger att det viktiga är att kronan är högt värderad så att vi har råd att bada på Kanarieöarna, åka skidor i Alperna och köpa tyska bilar.

Ansvarskännande medborgare som vill ha full sysselsättning och tillväxt i ett ekonomiskt framgångsrikt Sverige hälsar kronfallet med glädje. Tänk om någon ekonomijournalist skulle presentera den bilden.