Göran Färm väljer att helt enkelt inte bemöta fakta när de inte passar hans egen argumentation. Ett exempel på det är att han vägrar kommentera skrivningen i Lissabonfördraget där medlemsländerna åläggs att öka in militära kapacitet, i klartext att upprusta. Istället skriver Färm om nedrustning baserat på detta fördrag som kräver upprustning. Trots denna och andra skrivningar i fördraget som slår fast att EUs mål är att skapa ett gemensamt försvar och att försvara varandra likt en militär allians avvisar han en seriös debatt om denna militarisering som felaktigheter.

Göran Färm väljer att beskriva våra åsikter felaktigt. Han påstår att vi: Relativiserar kommunist-nationalisten Milosevics skuld för Balkankrigen och försöker få folk att tro att det är en EU-fråga om svensk trupp ska delta i Afghanistan. Färms påstående om Afghanistan är helt enkelt lögn. När det gäller Milosevic skrev vi ”Självklart är Milosevic farliga nationalism en huvudorsak till det våldsamma sönderfallet på Balkan”. Även i detta fall beskriver Färm medvetet vår politik på ett felaktigt sätt. Man förväntar sig större saklighet av en av socialdemokraternas huvudkandidater i ett val.

Jag delar en del av Färms mycket allmänna formuleringar om folkrätt och behovet av en ny global utveckling. Men jag har mycket svårt att se hur det faktum att vi underordnar oss EU leder oss närmare de målen.

Jag sätter nu punkt för denna debatt. Den har tyvärr bekräftat min bild av att Färm har blivit en av de EU-parlamentariker som i propagandistiska och arroganta ordalag försvarar EUs intressen i Sverige, inte svenska väljares intressen i EU.