Sverige, Europa och världen står mitt i tre stora kriser. En ekonomisk kris som utlöstes av en finansiell härdsmälta med ursprung i felreglerade finansiella marknader och globala obalanser mellan världens stora ekonomier. Vi har en klimat-, energi- och miljökris med ursprung i omfattande misshushållning med jordens samlade resurser. Dessutom en hotande social kris med massarbetslöshet. Detta är de stora utmaningarna för den kommande perioden i EU-parlamentet.

Det växer fram en global politisk konsensus kring behovet av att möta den pågående ekonomiska krisen med offensiva satsningar som leder till grön omställning. Den internationella debatten om en Green New Deal är omfattande. Men Europa riskerar att hamna på efterkälken därför att det saknas ett politiskt ledarskap bland EU:s medlemsländer och i Europaparlamentet.

För att samfällt bekämpa kriserna  och skapa nya jobb som kan ersätta de gamla jobb som nu försvinner behövs smarta och moderna gröna investerare som utvecklar de Europeiska företagens konkurrenskraft och ställer om våra samhällen i hållbar riktning. Utsläppen av koldioxid måste minska kraftigt och energianvändning effektiviseras.

Europa behöver en aktiv finanspolitik med offensiva offentliga investeringar och satsningar på forskning och utveckling i ny teknik. Då kan nya jobb skapas samtidigt som vi ställer om Europa i hållbar riktning.

Andelen gröna investeringar av de stimulanspaket som presenterats av EU:s medlemsländer är små jämfört med andra länder i världen. Som andel av de totala stimulanspaketen satsar till exempel Kina nästan 40 procent på gröna investeringar och i Sydkorea går cirka 80  procent av de totala stimulanserna till en modernisering av ekonomin i grön riktning. De åtgärder som genomförs är nödvändiga investeringar i hållbar infrastruktur, energieffektivisering av byggnader och investeringar i ny hållbar energiproduktion. Åtgärder som ändå måste genomföras men som nu kan tidigareläggas.

I Europa skiljer sig länderna åt kraftigt. Tyskland och Frankrike har relativt omfattande satsningar på en grön omställning inom ramen för sina stimulanspaket, medan andra länder ligger betydligt sämre till. Den slutsats som dragits av forskare och andra internationella bedömare som till exempel FN:s miljöprogram (UNEP) är dock att de satsningar som hittills presenterats är otillräckliga för att klara att ställa om mot ett samhälle där klimatmålen kan nås. Kvalitén på de genomförda gröna investeringarna skiljer sig också åt markant.

Vi har bett riksdagens utredningstjänst att analysera de svenska stimulansåtgärderna ur detta perspektiv och då står det klart att Sverige ligger efter och har lång väg kvar jämfört med de bästa länderna. I relation till storleken på respektive land satsar både Tyskland och USA mellan 20 och 25 gånger mer på gröna investeringar jämfört med Sverige. Den svenska regeringens passivitet är anmärkningsvärd och man bidrar aktivt till dra ned även den europeiska ambitionsnivån. Detta hotar inte bara jobben och öppnar för massarbetslöshet och social oro i EU:s medlemsländer utan riskerar också att vår konkurrenskraft urholkas och att Europa hamnar på efterkälken i den gröna omställningen. Vi ser med stor oro på en sådan utveckling.

EU:s återhämtningspaket som parlamentet röstade om den 6:e maj är ett tydligt exempel på hur EU-ländernas regeringar och EU-parlamentet urvattnat ett från början relativt progressivt förslag från kommissionen. I den ursprungliga planen, som presenterades redan i höstas, fanns ett tydligt fokus på att de finanspolitiska stimulanserna skulle leda både till att skapa jobb  och ställa om EU mot lägre klimatutsläpp och effektivare energianvändning. Efter att ha behandlats av rådet och parlamentet har de kostnadseffektiva förslagen som energieffektivisering av byggnader försvunnit till förmån för projekt kring lagring av koldioxid som är dyrare, ineffektivare och inte ger resultat före 2020.

Nicholas Stern, författaren till Sternrapporten som lyfte upp de ekonomiska aspekterna av klimatfrågan på den internationella dagordningen menar i en rapport nyligen att ekonomisk utveckling i framtiden måste ske på ett kvalitativt nytt sätt. En återgång till gårdagens produktions- och konsumtionsmönster är varken önskvärt eller klokt: Vi delar Sterns analys.

EU måste skärpa sina klimatmål. EU-ländernas klimatpåverkan måste minska med 80% till 2020 för att vi ska ha en chans att klara målet om maximalt två graders temperaturökning som EU förbundit sig. Minst 40% måste ske på hemmaplan och lika stora investeringar måste ske i form av klimatbistånd. Vi menar att EU bör sätta som mål att skapa fem miljoner nya gröna jobb i EU. Det stora beroendet av fossila bränslen gör EU sårbart och skapar globala konflikter om naturresurser. Målet måste vara att hundra procent av energitillförseln ska komma från förnybar energi. En effektiviserad energianvändning är en grundförutsättning för att vi ska klara ett sådant mål. Att energieffektivisera byggnader är ett billigt sätt att spara energi som samtidigt skapar många nya jobb.

Utsläppen från transportsektorn är de snabbast växande källan till klimatutsläpp. Idag går 55% av EU:s transportstöd till motorvägar, dessa pengar måste flyttas till järnväg.. Ett transeuropeiskt järnvägsnät behöver byggas, godstransporterna måste flyttas från väg till järnväg och sjöfart. Kollektivtrafiken behöver byggas ut. Kilometerskatt för lastbilar bekämpas av regeringen men har visat sig vara en framgångsmetod i andra länder.

Omfattande gröna investeringar behövs för att klara de europeiska klimat- och miljömålen. Vi menar att Sverige inte har gjorts vad som krävs i EU och att inte heller Europaparlamentet tagit tillräckligt ansvar. EU behöver bli mer progressivt och visa bättre ledarskap. Så länge EU fortsätter sin politik att lyfta över mer än halva sin klimatbörda på fattiga länder kommer EU att underminera, snarare än stärka chanserna för ett globalt klimatavtal. När Kina och USA satsar mer än Europa blir våra möjligheter att påverka dem små. Ständiga stimulanser av produktion och konsumtion, som förbrukar resurser och orsakar utsläpp, är inte långsiktigt hållbart. Just nu finns ett gyllene tillfälle att kombinera ekonomisk aktivitet med miljönytta genom grön omställning. Med gröna EU-parlamentariker i Bryssel och gröna regeringar i EU ökar våra möjligheter.

Carl Schlyter, EU-parlamentariker (mp)