Start Bloggregler Blogga in RSS Kontakt / om oss
sök
Jonas Berggren
Svenskt Näringsliv
Lena Ek (C)
Centerpartiet
Göran Färm (S)
Socialdemokraterna
Gunnar Hökmark (M)
Moderaterna
Claes-Mikael Jonsson (LO)
Landsorganisationen
Isabella Lövin (MP)
Miljöpartiet de gröna
Marit Paulsen (FP)
Folkpartiet
Alf Svensson (KD)
Kristdemokraterna
Eva-Britt Svensson (V)
Vänsterpartiet
Marita Ulvskog (S)
Socialdemokraterna
Bloggsida för Claes-Mikael Jonsson (LO)
Fria tankar om direkt effekt
Skrivet av Claes-Mikael Jonsson (LO) 2009-11-07, klockan 14:13

En av sommarens radioupplevelser kommer till ytan. I ett program diskuterades om man får tänka vad som helst. En enig panel svarade att man, under vissa betingelser, faktiskt får tänka vad som helst. På flyget från en avtalskonferens i ett snöigt Älvsbyn får tankarna flyga fritt om heliga kor inom EG-rätten.

 

I statsvetenskapen sägs det att EG-rätten brottas med svåra strukturella asymmetrier (egentligen bara ett fint ord för att säga obalanser). Den stora strukturella obalansen handlar om förhållandet mellan EG-domstolens och de politiska institutionernas makt. EG-domstolens möjligheter att "lagstifta" genom domar är extremt effektiv, medan de politiska institutionernas handlingskraft genom förordningar och direktiv är hopplöst ineffektiv.

 


Den ursprungliga tanken när EU upprättades var att den ekonomiska integrationen skulle ske stegvis genom politiska beslut i ministerrådet på förslag av kommissionen. Politikerna i medlemsstaterna skulle bitvis och stegvis harmonisera nationella regler. Ganska snabbt körde den politiska integrationsprocessen fast. Fransmännen med De Gaulle i spetsen blockerade i praktiken all ekonomisk integration.

 


EG-domstolen låg dock inte på latsidan. Till förvar för den ekonomiska integrationen upprättades två grundläggande principer. Principerna fastslogs i domar som idag tillhör EUs skapelseberättelse. I ett nederländsk mål, Van Gend & Loos, fastslogs att medlemsstaternas skyldigheter enligt fördraget kunde åberopas direkt av enskilda och företag mot medlemsstaterna. Principen kallas EG-rättens direkta effekt. I ett italienskt mål, Costa mot Enel, tog EG-domstolen ytterligare ett steg och sa att EG-rätten dessutom har företräde framför nationell rätt. Principen kallas EG-rättens företräde.

 


Den direkta effekten innebar att EG-domstolen omtolkade medlemsstaternas ursprungliga skyldigheter (som enligt de ursprungliga fördragstexterna upprättades mellan medlemsstaterna). EG-domstolen omtolkade skyldigheterna som medlemsstaterna hade mot varandra till materiella rättigheter för enskilda och företag.

 


Den direkta effekten har blivit en extremt effektiv motor i EG-domstolens juridiska integration. Utan den direkta effekten skulle EU inte vara vad det är idag. EG-rättens struktur, med upprättandet av en inre marknad utan hinder som centralt mål, gör att avregleringsagendan blir stark. De beslut som fattas av EG-domstolen handlar i stor omfattning om huruvida nationella bestämmelser är ett hinder för den fria rörligheten.

 


EG-rätten har utvecklats till ett Klondyke för jurister. EG-domstolen har genom en serie domar på 70-talet utraderat det kompetensområde inom vilket domstolen verkar (jag tänker framförallt på domarna Cassagrande och Dassonville). Det är idag svårt att se något område i medlemsstaterna som är fredat från EG-rätten när fri rörlighet skall prövas i EG-domstolen. Fackliga stridsåtgärder, socialförsäkringar, välfärdstjänster, skatter är inga fredade områden i EG-domstolen.

 


Snön yr i luften utanför. Det är omöjligt att se annat snöyra. Marken kan inte vara långt borta. Planet kränger fram och tillbaka. Vi kastas mellan vindbyarna. En man som sitter bredvid mig svettas ymnigt och knyter händerna. Det kommer att bli en skakig landning. Vi uppmanas att ta på säkerhetsbältena.

 


Genom begäran om förhandsavgörande kan enskilda och företag i praktiken underkasta nästan alla nationella bestämmelser en prövning i EG-domstolen. Det är genom de privata aktörerna EG-rätten fått sin starka ställning. Men vilka är dessa aktörer egentligen? Är de representativa för alla de intressen som finns i en nationalstat?


Vad jag förstår är svaret på den frågan nej.

De enskilda och företag som åberopar EG-rätten, och som kan nyttja den, är i grund och botten aktörer som representerar marginella sidointressen inom ramen för en samhällsekonomi. De mål som hamnar i EG-domstolen drivs av parter med stora ekonomiska eller personliga intressen av fri rörlighet. Aktörerna bakas i regel upp av stora finansiella eller organisatoriska intressenter med målsättningen att utmana nationella bestämmelser.

 

 


Målen som hamnar i EG-domstolen handlar således ofta om ensidiga och marginella rörlighetsintressen. Vad som är intressant är att mål som handlar om att promovera och stödja intressen för den stora majoriteten av enskilda och företag som inte är mobila aldrig hamnar i EG-domstolen. De intressenter som gynnas av existerande nationella bestämmelser kan inte nyttja EG-rätten, de kan bara försvara sig mot den. Strukturellt gynnas således mobila intressen framför immobila. Balanser mellan intressen som byggts upp nationellt undermineras.

 


Nu till de förbjudna tankarna. Behöver det verkligen vara så att enskilda och företag helt ohämmat skall kunna utmana nationella bestämmelser? Medlemsstaterna bågnar under trycket från EG-rätten. Oförutsägbarheten i nationella system har blivit total. Balanser som byggts upp nationellt under hundratals år är i gungning. Frågan jag ställer mig är – varför kan rätten till förhandsavgöranden inte begränsas? Kanske underställas ett utskott i ministerrådet? Vad skulle hända om institutet förhandsavgörande togs bort helt?

 


En sak är säker, medlemsstaterna skulle återigen få starkare kontroll över EU. Samtidigt skulle de enskilda och företag som drar nytta av fri rörlighet förlora en möjlighet att angripa nationella bestämmelser. Skulle detta vara av ondo? Jag tror inte det.

 


Men det är klart, allt beror på perspektivet, den som är federalist och marknadsliberal, menar sannolikt att de förbjudna tankarna om förhandsavgöranden som jag just tänkt, är dödsstöten för EU. Andra, som jag själv, som tror på ett EU som agerar överstatligt inom väldefinierade ramar, där områden med stor politisk, ekonomisk och social spänning ligger kvar i medlemsstaterna, kanske kan se begränsningar av förhandsavgörandeinstitutet som en räddning.

 


Piloten är skicklig. Vi landar tryggt, om än ganska brutalt, mannen bredvid mig pustar ut. Frågan är hur EU-projektet kommer att landa, eller om det alltid kommer att befinna sig i skakig inflygning med luftgropar och osäkerhet. Finns det några piloter inom EU som kan förmå sig att ta ansvar för en mer ansvarsfull balans mellan nationella och gränsöverskridande intressen?

Jag hoppas det.


skriv kommentar | skicka texten vidare | skriv ut
Kommentarer:

Intressant text, men kan man inte vara federalist och plädera för en politikerstyrd EG-domstol?

Kommentar av rickard 2009-11-14, klockan 21:44
Blogg info


Claes-Mikael Jonsson (LO)
Landsorganisationen

Personlig information
Jag arbetar i avtalsgruppen på LO. Arbetsrätt och EG-rätt finns på tallriken, men jag gillar att tycka till om stort och smått. Lyckas bloggen provocera eller väcka en tanke har målet med bloggen uppnåtts.

Fler bloggar
EU - en slump?
2010-01-31 / 15:57
En julsaga om direktörn - del 1
2009-12-14 / 15:16
Malmström – ulv i helylledräkt?
2009-11-21 / 19:11
Fria tankar om direkt effekt
2009-11-07 / 14:13
Lissabonfördraget har flaxat färdigt
2009-11-03 / 18:47

 bloggarkiv
Senast kommenterat
EU - en slump?
Janne
2010-02-18 / 02:33
EU - en slump?
sia
2010-02-06 / 22:08
EU - en slump?
JANNE
2010-02-03 / 22:55
EU - en slump?
Claes-Mikael Jonsson
2010-02-03 / 14:12
EU - en slump?
Janne
2010-02-02 / 18:06
Malmström – ulv i helylledräkt?
JANNE
2009-11-27 / 10:21
Malmström – ulv i helylledräkt?
Erik Johansson
2009-11-24 / 16:30
Malmström – ulv i helylledräkt?
Eva Andersson
2009-11-23 / 11:41
Malmström – ulv i helylledräkt?
Olle Ljungbeck
2009-11-22 / 10:07
Fria tankar om direkt effekt
rickard
2009-11-14 / 21:44