Jämställdhet mellan könen är ett av EUs viktigaste mål. Det står till och med inskrivet i fördraget att jämställdhet är en grundläggande princip för politiken. Men ändå fortsätter männen att bestämma.

Det räcker att kasta ett öga på de så kallade familjefotona från toppmötena. MMK härskar - Män i Mörk Kostym.

Det blir uppenbart i diskussionerna om vem som ska få de nya höga poster som Lissabonfördraget för med sig. Inga kvinnor finns på allvar med i spekulationerna.

I oktober 2009 drevs Lissabonfördraget slutligen igenom. Det betyder bland annat att två nya topposter ska tillsättas.

Som jag ser det finns fyra topposter i EU. EU-parlamentets ordförandepost tillsattes nyligen med en man. Kommissionens ordförande är en annan toppost, som nyss tillsattes med en man för fem år till. Nu återstår alltså de två poster som Lissabonfördraget inrättar.

Dels ska det bli en ”EU-president”, en permanent ordförande för stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, de så kallade toppmötena.

Dels ska det bli en utrikesminister, eller med EU-språk: ”unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik”.

Det är hittills nästan bara män som nämns i spekulationerna om dessa poster, bland andra Tony Blair, Spaniens Felipe González, Belgiens Herman Van Rompuy och Nederländernas Jan Pieter Balkenende. Carl Bildt har nämnts i diskussionen om utrikesposten.

Jag tycker det är mer än nog med makt åt män. Något oväntat fick jag stöd från EU-parlamentets konservative ordförande Jerzy Buzek. Han sa i sitt tal till toppmötet i oktober 2009 att posten som EU-president borde tillsättas med en kvinna. Buzek är polack och var bland annat med om att organisera fackföreningsrörelsen Solidaritet.

Bra. Det är dags att äntligen leverera på alla löften om jämställdhet.

En bra kandidat är Mary Robinson, tidigare president i södra Irland och FN-kommissionär för mänskliga rättigheter. Visserligen har hon sagt att hon inte ställer upp, men det hör ju till spelet. Om rådet ställde frågan till henne skulle hon antagligen svara ja.

Kan vi sedan få en kommissionär för jämställdhet. Det finns ju en kommissionär för flerspråkighet, det måste väl vara minst lika viktigt med halva EUs rättigheter?