Detta gör jag dock utan någon större entusiasm. Barroso har under sin tid som ordförande gjort sitt jobb, men kunde inom flera viktiga sakområden ha varit mer drivande.

I det här skedet är det däremot betydelsefullt att kommissionen får en ordförande så fort som möjligt, i synnerhet då det svenska ordförandeskapet och Europaparlamentet behöver en motpart att arbeta med för att föra det europeiska samarbetet framåt.

I höst står EU inför stora utmaningar som vi behöver arbeta tillsammans för att lösa. Min agenda under hösten kommer att vara klimatkrisen, finanskrisen och jobbkrisen.

Kriserna är tätt sammanvävda och kräver omställning till förnyelsebar produktion av varor och energi, fortsatt arbete för frihandel och att vi fullföljer arbetet för en verkligt fri inre marknad där även försäljning av tjänster fullt ut ingår i den europeiska rörligheten!

När vi slutförhandlar om lagstiftning använder vi 4-kolumns dokument - ursprungsförslaget, kommissionens ändringsförslag, parlamentets förslag och rådets kompromissförslag. Vi behöver lösa trippelkriserna, men, så länge kommissionen inte har en ordförande kommer vi ingenstans!

Rykten går att svenska (S) kommer att rösta emot - utan att ens ha en motkandidat. Konstruktivt...

För att EU ska kunna agera på dessa enormt viktiga områden behöver kommissionen ha en ordförande. Genom att använda oss av den kraft som finns hos människor och som fria marknader frigör kan vi tillsammans möta kriserna och komma ur stärkta i en ny eko-effektiv ekonomi. Det är därför som jag imorgon röstar för att Barroso ska få fortsatt förtroende.