I en intervju i en stor dansk tidning, Berlingske, sår Reinfeldt själv tvivel om att ett klimatavtal kan nå det s k 2-procentsmålet. Världsnaturfondens klimatchef John Nordbo skriver att svenskarna inte har tagit några initiativ i rätt riktning. Nu behövs konstruktiva inspel för att bryta den onda cirkel där alla tycker att andra ska lösa problemen. "Men det har Sverige överhuvudtaget icke bidragit till", säger han.

Steen Gade, ordförande i folketingets miljöutskott, säger:

"Vi har ingen ledarhund på klimatområdet i Europa längre. Sverige borde ha dragit lasset och pressat på, men nu håller det hela på att falla samman, därför att landet frånsäger sig sitt ledarskap". T o m liberala Venstres miljötalesman Eyvind Vesselbo är ytterst kritisk och säger att det Reinfeldt kommer med är en "mycket, mycket dålig strategi".

Samtidigt skriver utrikesminister Carl Bildt i Dagens Nyheter att Sverige, Storbritannien, Frankrike, Finland, Danmark och Spanien nu kommit överens om en gemensam approach inför klimatmötet i Köpenhamn. 

Efter närmare beskådan hopar sig dock frågetecknen, för de har inte ett enda konkret besked att ge om EUs linje vad gäller kostnaderna för ett klimatavtal. Tänker det svenska ordförandeskapet, liksom Kommissionen, ta pengar från budgeten för fattigdomsbekämpning och därmed dra bort redan utlovade pengar från de fattiga länderna  för att finansiera lösningar på ett problem som den rika världen har orsakat? I så fall blir inte kritiken nådig.

Alla som numera träffar på det svenska ordförandeskapet får via olika talesmän höra Anders Borgs budskap. Nu gäller det att skapa en "exitstrategi", dvs forma vägen ur krisen. Mantrat är att de insatser som har gjorts mot krisen ska vara så kortvariga som möjligt så att vi återigen kan anträda vägen mot budgetbalans. Kort sagt: Skattehöjningar och/eller utgiftsnedskärningar.

Häromdagen träffade jag en grannlandskollega i Europaparlamentet, som hade uppfattat detta budskap, men samtidigt i pressen läst att Borg och den svenska regeringen på sin egen hemmaplan föreslår nya stora ofinansierade skattesänkningar, trots att man har ett av Europas snabbast växande budgetunderskott. -Hur i h-e tror han att han ska kunna få trovärdighet för detta dubbelspel, frågade kollegan.

Alltså - vi har fått ett svenskt ordförandeskap som håller på att spela bort Sveriges rykte som seriösa ledare på de två stora krisområdena - klimatet och ekonomin.

Göran Färm